SeQF gör livslångt lärande möjligt

Sveriges referensram SeQF är ett system för att kunna jämföra olika kvalifikationer från lärande i arbetslivet eller studier. Den kan användas till exempel när företag ska anställa eller vid validering, och ska bidra till det livslånga lärandet.

Se “Faktaruta – vad är SeQF?”.

Men referensramen SeQF är inte brett känd i Sverige och används inte i önskad utsträckning. Varför det är så, och hur kunskapen om den ska spridas, diskuterades vid en konferens i november 2025. Anordnare av konferensen var Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH). MYH är också ansvarig myndighet för SeQF.

NLL:s redaktion fick möjlighet att vara på plats på konferensen. Där fick vi en bred bakgrund till införandet av SeQF, en bild av hur motsvarande referensramar fungerar i EU centralt och på Irland, en bild av hur SeQF används, samt en framtidsspaning om hur referensramen skulle kunna bli ett verktyg för att synliggöra och jämföra kvalifikationer i hela samhället.

SeQF är viktigt ur flera hänseenden:

• För företag som söker arbetskraft kan den ge en uppfattning om vilken kompetens den sökande har.
• För studenten kan den vara ett verktyg för att ta med sig sin examen utomlands.
• Med vetskap om nivå på examen kan det bli lättare att fylla på med ny kompetens genom hela livet. I dag är det ibland svårt för vuxna med icke-formella kvalifikationer att gå vidare till högskoleutbildning.

10 års koppling med EQF

Redan 2009 blev MYH nationell samordningspunkt för EQF, den europeiska referensramen. Men det var först 2015 som arbetet med den svenska referensramen drog i gång. Och från 2016 har aktörer som ansvarar för kvalifikationer som utvecklats och används utanför formell utbildning – så kallade icke-formella kvalifikationer – kunnat ansöka om beslut om nivå för kvalifikation i SeQF hos MYH.

– Under det här decenniet har SeQF vuxit fram som ett viktigt verktyg för att tydliggöra och jämföra kvalifikationer, både formella och icke-formella, på ett sätt som stärker både individens möjlighet till livslångt lärande och arbetslivets kompetensförsörjning, sa Magnus Wallerå, generaldirektör för MYH, i sitt öppningstal.

Att SeQF och EQF är sammankopplade ska underlätta rörlighet och jämförelse av kvalifikationer inom EU. Som flera talare sa under dagen så har SeQF också gett Sverige ett gemensamt språk för hur vi pratar om lärande och kvalifikationer.

En annan viktig egenskap hos referensramen är dess koppling till validering.

Validering kopplas till referensramen

Sedan några år tillbaka är den så kallade valideringsförordningen införd i Sverige.

– Valideringsförordningen säger att syftet med en validering är att individen ska kunna uppnå en kvalifikation enligt SeQF. Eller delar av en sådan. Eller tillträde till en utbildning som leder till en sådan kvalifikation, säger Anna Kahlson, samordnare på MYH.

Kopplingen till validering är något som också Adam Alfredsson, statssekreterare hos utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, lyfter under konferensen:

– I samband med att SeQF togs fram så påtalade aktörerna i arbetslivet att bristen på kompetensbevis efter den grundläggande utbildningen försvårar både vid omställning på arbetsmarknaden och vid kompetensutveckling på arbetsplatsen. Genom att branscherna nu kan nivåplacera egna kvalifikationer i referensramen så kan den i ökad utsträckning användas både för validering och kompetensutveckling. På så sätt blir SeQF en viktig pusselbit för kompetensförsörjning och ett verktyg för att underlätta rörlighet på arbetsmarknaden och dessutom underlätta omställning och kompetensutveckling, säger Adam Alfredsson.

Utnyttjad av oseriösa aktörer

Men det har även funnits kritik mot SeQF.

Kritiken bottnar i ett vanligt missförstånd, där allmänheten trott att en utbildning håller god kvalitet bara för att MYH har gett den ett nivåbeslut enligt SeQF. I själva verket betyder beslutet bara att kvalifikationens läranderesultat stämmer med nivån.

– Vi har inte fullt ut lyckats värna och säkra tillämpningen och därmed säkra legitimiteten för SeQF-systemet. Konsekvensen har blivit att SeQF-stämpeln har kunnat användas för att legitimera även utbildningar med tveksam kvalitet eller bristande relevans för arbetsmarknaden, säger Magnus Wallerå, generaldirektör för MYH.

En av de saker som myndigheten har tittat på är därför att kvalitetssäkra i SeQF-systemets tillämpning i hanteringen av icke-formella kvalifikationer. MYH tittar därför på hur förordningen ska kunna ändras. Tanken är att en förutsättning för nivåbestämning ska vara att kvalifikationen kan verifieras av en eller flera relevanta aktörer.

– Med det bedömer vi att förtroendet för den svenska referensramen kommer att kunna återställas, sammanfattar Magnus Wallerå.

Framtiden får utvisa vilka ändringar i förordningen som regeringen beslutar om.

Hur ska SeQF fortsätta utvecklas?

Dagens sista session handlar om framtiden; hur ska SeQF fortsätta att utvecklas?

Här måste vi ta avstamp i arbetet för Irlands referensram för kvalifikationer. Under dagen fick vi veta att Irland har haft sin referensram i 23 år och på den tiden lyckats sprida kunskapen om nivåplaceringen i hela samhället. En av framgångsfaktorerna är att kartan över nivåerna finns i varje klassrum. Privatpersoner på Irland vet därför i allmänhet vilken nivå deras utbildning ligger på.

Arbetsmarknadsexperten Roger Mörtvik tar fasta på Irlands resultat och menar att vi behöver en kulturförändring i Sverige.

– Tänk om vi börjar med en kulturförändring i skolan, tidigt, som på Irland. Där vi personligen börjar fundera på, inte “Vad är mitt CV som jag ska skicka till arbetsgivaren?”, utan “Vad är min egen kvalifikationsdatabas som jag ska bära med mig?”.

Jonas Vig från Skolverket är också inne på att kunskapsspridning om SeQF är viktig. Han menar att myndigheterna har ett jobb att göra, genom att använda systemet i sitt vardagliga arbete; att prata om nivåerna i SeQF.

– Jag tror att det offentliga och myndigheterna behöver engagera sig mer i användandet av ramverket. Vi måste oftare prata om de här olika nivåerna, påminna om “Vilken SeQF-nivå pratar vi om här nu?”. Och då kanske mötas av ett “Vadå SeQF?”, säger Jonas Vig.

Att då behöva förklara referensramen sprider informationen om den, menar han.

Maria Bernhardsen från Svenskt Näringsliv ser en framtid där SeQF används inom omställning och arbetsförmedling.

– Det är två områden som jag ser har stor utvecklingspotential. Det ena är i omställningsarbetet, det vill säga att vid omstrukturering inom en bransch så skulle vi kunna använda SeQF i större utsträckning och att bygga vidare på den kompetens personen redan har, säger Maria Bernhardsen.

Det andra området hon pekar på är personer i utanförskap. SeQF borde då användas i större utsträckning inom arbetsförmedlingen.

LO:s Torbjörn Hållö menar att SeQF är ett viktigt instrument för att vi ska komma ifrån felutbildning av den typen som har skett historiskt, där för många tjänstemän och för få arbetare utbildats.

– Detta är ett viktigt instrument, för att reparera den skada vi orsakat när vi har felutbildade ungdomar i 10–20 års tid. Så att vi skapar möjligheter för vuxna att byta mellan arbetsplatser och skapa rörlighet, säger Torbjörn Hållö.