”Från bidrag till egen försörjning” är en kommunal satsning i Sandviken, en ort med 38000 invånare i Gästrikland i mellersta Sverige. Målet är att fånga upp människor som länge har stått utanför arbetsmarknaden.
En stor del av målgruppen är utrikesfödda människor, men det senaste året har arbetsmarknadshandläggaren Emma Bergqvist märkt en skiftning, mot fler inrikesfödda med olika former av psykisk ohälsa.
Genom ett samarbete med Nordiskt Valideringsforum och SRY (Servicebranschens Yrkesnämnd) har Sandvikens kommun börjat arbeta med OCN-metoden för validering. OCN står för Open College Network, och metodiken är ett sätt att utveckla yrkesprofiler som blir kompetensstandarder. Dessa kan användas som underlag för en rad områden, till exempel rekrytering, introduktion, utbildning eller lärande i olika former, validering och omställning. Yrkesprofilerna innehåller både specifik yrkeskunskap och generell kompetens för arbetslivet (som delas med andra inom OCN-nätverket).
Utifrån detta bygger man sedan moduler med bedömningsplaner som används framför allt för validering, men även som examination (formativ validering). Sammantaget får man en kvalitetssäkrad kunskapsbedömning. Bedömningarna är uppbyggda på samma sätt som nivåerna i referensramverket SeQF.
Städyrket är lätt att anpassa till olika nivåer
Sandviken har varit särskilt framgångsrika med att rekrytera långtidsarbetslösa till städbranschen. Enligt Anna Thelin på Nordiskt Valideringsforum är städbranschen en av de tio bästa på att bryta långtidsarbetslöshet.
– När jag ringer eller pratar med Arbetsförmedlingen och säger att vi behöver tolvtusen personer kommande tre åren, så säger de: var ska vi hitta dem? Vi har inte tolvtusen personer till er. Samtidigt har vi den högsta arbetslösheten någonsin i Sverige, säger hon.
En bra sak med städbranschen är att det där går att möta människor med olika utmaningar och anpassa arbetet efter deras nivå, menar hon.
– Utmaningen kan vara språk, funktionsnedsättningar, eller andra saker som gör att man inte riktigt funkar i ett arbete. Då kan man börja på en introduktionsnivå, säger hon och tillägger att arbetssökande som befinner på en högre nivå kan se städjobbet som ett steg in i arbete, och sedan söka sig vidare mot att arbetsledning eller att jobba med något mer administrativt på städföretaget.
Stärka människors självkänsla
Emma Bergqvist, arbetsmarknadshandläggaren i Sandviken, säger att en av drivkrafterna i hennes arbete är att se hur människors självkänsla stryks och de äntligen får en riktig lön istället för försörjningsstöd.
– Det är därför jag går till jobbet. Det bästa jag vet är när jag träffar på gamla deltagare när de är med sina barn på ett lekland eller när de gör någonting roligt med familjen och har råd att göra det.
Hon rekommenderar andra kommuner att använda OCN-metoden.
– Den ger ett gemensamt språk för alla inom organisationen, och en gemensam grund att prata med deltagarna. Det underlättar när alla deltagarna möter säger samma sak, säger hon.
Det kan börja med subventionerade jobb
De som har varit borta länge från arbetsmarknaden har oftast varit det av en anledning, och det är få som bara kan få sina kunskaper validerade och sedan gå rakt in i ett vanligt jobb. Det kan först krävas någon form av instegsjobb eller subventionerad anställning. Men i många fall leder det så småningom till ett reguljärt jobb.
Den 1 juli 2026 träder nya aktivitetskrav för långtidsarbetslösa i kraft i Sverige. Syftet är att få färre bidragsberoende och fler i arbete. Anna Thelin tycker att det är en god tanke, men menar att det är viktigt att göra insatserna rätt om man ska lyckas. Till exempel är det alltför optimistiskt att tro att människor efter många års arbetslöshet ska kunna få en introduktion och gå ut och arbeta på enbart sex veckor. Hon vet att det tar tid och tålamod att komma ur en lång tid av utanförskap.
– Det är viktigt att man skapar goda förutsättningar för dem man ska jobba med, och det hoppas vi kunna göra genom detta goda exempel på en kommun som nu satsar på en längre utbildning inom städ, säger hon.
Emma Bergqvists råd till andra kommuner som vill göra en liknande satsning:
– Ha ett bra förarbete och låt det gro. En utmaning i början är att få med alla på tåget, att alla jobbar med det aktivt. Man kan inte gå in med pekpinnar och säga att nu ska vi jobba med validering, punkt, utan man måste låta det gro och komma inifrån. Alla måste förstå varför vi ska jobba med validering.
– Glöm inte människan bakom valideringen. Och om man jobbar med människor så måste man tycka om det. Risken är annars att det blir som en matningsstation i industrin.
– När man har börjat jobba måste man ha tålamod, det är inte en quick fix. Människor växer i sin takt och det kan vi inte göra så mycket åt. Det spelar ingen roll hur mycket vi försöker pränta in i deras huvuden: så här ska du göra och så här ska du tänka. Det tar den tid det tar, och de som det tar tid för är oftast de som kommer vidare till en varaktig långsiktig lösning.
