Lärande i arbete på Nacka vatten och avfall

Sedan 2018 har Nacka vatten och avfall (NVOA) arbetat för att göra lärandet i arbetet och validering till en naturlig del av arbetet med att säkerställa att företaget har rätt kompetens – kompetensförsörjningen. De arbetar för att få systematik i valideringsarbetet.

Med en ständig och naturlig omsättning i personalgruppen blir lärande en viktig resurs för NVOA att ta hand om. En viktig fråga är hur nya medarbetare kan introduceras på ett strukturerat sätt. Yrkesvalideringen ger nya medarbetare en tydlig introduktion till yrkesrollen, i stället för att enbart följa hur tidigare kollegor har arbetat. På så sätt skapas en gemensam förståelse för yrkesprofilen och en tydligare struktur även för den som introducerar nya medarbetare.

– En av de starkaste drivkrafterna bakom att satsa på lärandet på arbetsplatsen är att vi behöver ha en effektiv start. Men också ett livslångt lärande för alla eftersom det kommer in otroligt mycket ny digitalisering och teknik hela tiden, säger Lise-Lotte Björkman Averbo, avdelningschef för verksamhetsstöd och HR-ansvarig på företaget. Det skulle också kosta mycket att ta människor ur produktion och sätta dem i klassrum.

Validering blir då ett bra alternativ.

Kostnadsbesparande validering

Valideringen är alltså en kostnadsbesparing. Men också ett sätt att förbättra kompetensförsörjningen inom verksamheten genom att företagsledningen ser vilket kunnande som redan finns internt.

I NVOA:s fall så har valideringen utgått från de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobonas material för yrkesprofiler i nära samverkan med branschorganisationerna Svenskt Vatten och Avfall Sverige. Yrkesprofilen används som ett verktyg för att kvalitetssäkra kompetensförsörjningen.

Valideringen hos NVOA görs av en utbildad bedömare, som är en av de egna kollegorna/ledarna. Personen har lärt sig hur valideringen ska gå till genom en kurs hos Sobona.

Självskattning

En första och väldigt viktig del av valideringen är den självskattning som medarbetarna själva får göra. Genom självskattningen bedömer medarbetarna sina kunskaper och färdigheter i förhållande till sitt yrke.

– Innan vi började validera fick driftteknikerna göra en självskattning. Ett syfte var att de skulle reflektera över sin kunskap, säger Frida Bjerkman som är verksamhetsutvecklare inom kompetensförsörjning hos NVOA. Självskattningen gjorde också att de förstod vad valideringen handlade om.

Självskattningen blir ett sätt att öka transparensen i valideringen så att de som ska gå igenom den ser att det inte är ett sätt att kontrollera dem. I stället ger självskattningen en förkunskap om vilka områden som valideringen kommer handla om.

När självskattningen är klar så tar bedömaren över.

Bedömare genomför bedömning och dokumenterar kunnandet

Kenneth Sundström är gruppchef på Ledningsnät, en avdelning som arbetar med allt från vattenläckor till avloppsstopp, och har arbetat på NVOA i tre år. Han har gått Sobonas utbildning för att bli bedömare. Genom utbildningen ska han kunna planera validering, genomföra bedömning av kunnandet och dokumentera hela processen på ett korrekt sätt.

– Jag tyckte det var kul och lärde mig ganska mycket om mina kollegor under processen, säger Kenneth Sundström.

Kenneth gick igenom flera olika moduler i bedömningen tillsammans med den han skulle bedöma. Bland annat moduler med ren branschkunskap om vatten och avlopp. Men också delar som handlade om de lagar och regler som gäller inom området, och om medarbetarskap.

Det är ett ganska stort frågebatteri och bedömningen innebar mycket jobb. Kenneth ser att det tog ca en vecka för att bedöma en medarbetares kunnande. Processen innebar olika mycket arbete för Kenneth beroende på medarbetarens bakgrund och grundläggande färdigheter.

– Vissa har jättelätt för att gå in i datorsystemet och svara på frågor. Andra har svårt för det eftersom de inte är så digitala. I en del fall har jag fått intervjua om varje fråga, tagit anteckningar och skrivit själv, säger Kenneth Sundström.

De första bedömningarna tog jättelång tid och var väldigt ”vingliga”. Men med tiden lärde han sig hantera processen.

– Med tiden blev det mer roligt. Så nu ser jag fram emot när vi ska plocka in nya specialmoduler i valideringen utöver de breda baskunskaper som vi alla har klarat av, säger han.

Bedömarens kompetens

Bedömare är en viktig pusselbit hos NVOA. Och de är viktigt att de har rätt kompetens för att valideringen ska bli bra.

– Bedömarna behöver både ha rätt yrkeskompetens och vara personer som kollegorna har förtroende för. Det är en viktig förutsättning för att bedömningen ska upplevas som rättvis och relevant, säger Frida Bjerkman.

Kenneth Sundström tycker att det kändes fint att bli vald att få bli bedömare. Och från hans beskrivning av sitt arbete är det tydligt att han har två för bedömare viktiga grundläggande kompetenser: lyhördhet och flexibilitet.

– Jag tyckte det var jätteintressant att jag var tvungen att anpassa mig själv efter deras förmågor, säger han.

Starkt stöd uppifrån viktigt

Högsta chefen på NVOA såg tidigt vilket värde som validering skulle kunna ge organisationen. Och ett starkt stöd uppifrån har varit viktigt för ett framgångsrikt arbete, menar både Frida och Lise-Lotte. 

– Vår VD förstår hur viktiga kompetensförsörjningsfrågorna är. Han ser att det kommer vara helt avgörande och att validering är ett sätt att nå dit, säger Frida Bjerkman.

Andra viktiga faktorer är omställningsstödet som det kommunala bolaget fått för att genomföra valideringen.

Men både Frida och Lise-Lotte är tydliga med en sak: validering är ett förändringsarbete som tar tid. Därför är det viktigt att organisationer som vill validera ser det som en långsiktig process för att stärka kompetensförsörjningen.