Kompetensprognoser i regionerna

Sverige är indelat i 21 regioner med olika storlek, invånarantal, arbetstillfällen och förutsättningar. De har var och en ett utvecklingsansvar.

Centralt för ansvaret är lagen om regionalt utvecklingsansvar (2010:630), samt förordningarna om arbetet och redovisningen av det, samt en nationell strategi för hållbar regional utveckling. Se detaljer i faktaruta.

Utvecklingsansvaret består bland annat i att regionen ska ta fram en regional utvecklingsstrategi och samordna insatser för att genomföra den. I utbildningsfrågor betyder det att de ska analysera kompetensbehov och samarbeta med kommuner i länet.

Regionerna tar fram ett dialogunderlag

För att analysera kompetensbehoven så tar regionerna fram en prognos som berättar hur kompetensen och arbetstillfällena i länet beräknas se ut. Då länen är olika stora så sätter det här ganska stor press på dem som är mindre. 

För Skåne del så tar de fram en prognos som beskriver tillgång och efterfrågan för olika utbildningsgrupper i Skåne län. Regionen utgår i sin prognos från material som bland annat SCB, Statistiska centralbyrån, tar fram.

– Regionens grunduppdrag är att på olika sätt ta fram prognoser och underlag för länets framtida kompetensbehov. Men det gör regionerna inte själva utan det är ihop med bland andra SCB, säger Erik Lindell, samhällsutvecklare och nationell kontakt i regionen för de här frågorna.

Resultatet är en bottenplatta med trender och prognoser som är skrivna utifrån historiska data. Den fungerar som ett underlag.

– Det är upp till regionen att ta det här underlaget och ha lite mer kvalitativa dialoger med till exempel branschorganisationer och arbetsmarknadens parter; ”håller de med om prognosen?”, ”är det rimligt” och ”vad skulle kunna tala emot den här bilden och vad talar för den?”, säger Erik Lindell. För, lägger han till, man ska se alla prognoser som början på en diskussion, inte ett facit. 

Vad visar Skånes prognos?

Skånes prognos visar att en del av de arbetslösa är svåra att matcha mot de jobb som finns. Samtidigt pekar prognosen på var det kommer att saknas folk framåt. Det kommer finnas ett behov av personer som har gått utbildningar på gymnasienivå med industriteknik och vård- och omsorgsutbildningar. Bland högskoleutbildningarna handlar det bland annat behov av specialistsjuksköterskor och yrkeslärare. På några års sikt förstärks bristerna av demografi och pensionsavgångar.

I dag finns en tydlig brist inom tekniska yrken, industri, vård och omsorg samt vissa hantverksyrken. Omställningen inom industrin och av energisystemen ökar behovet av ingenjörer och tekniker.

Prognosen framåt för Skåne är ganska lik de för övriga län. Några av undantagen är förskollärare och läkare där Skåne län beräknas att ha balans. Att Skåne beräknas vara i balans beror på att Skåne, som ett av få svenska län, har en ökande befolkning i och med att de drar till sig arbetskraft från övriga landet. I många andra delar av Sverige visar prognosen på en brist här.

Se även artikeln om kompetensgapet för hela Sverige.