Svenskt Näringslivs rapport om rekrytering hos företag som görs vartannat år (SVN-rapporten) handlar om hur arbetsmarknaden fungerar och hur matchningen ser ut. Rapporten bygger på en enkät till företagen och visar bland annat att ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas.
Svenskt Näringslivs syn är att vi för att öka träffsäkerheten i matchningen behöver få fler med rätt yrkeserfarenhet och som går rätt utbildningar.
Starka band mellan företag och yrkesutbildning leder fler till jobb
Kristina Cunningham, arbetsmarknads- och utbildningspolitisk expert hos Svenskt Näringsliv menar att gapet mellan utbildning och kompetensbehov kan minska genom ökad samverkan mellan företagen och utbildningssystemet.
– Vi ser att när företag är med i den modell som man har på yrkeshögskolan, där man gemensamt ser till att det är en relevant utbildning, då är det många som hamnar i jobb, säger hon med en viss reservation för att lågkonjunktur kan påverka.
Vid sidan av utbildningar på yrkeshögskolenivå lyfter Kristina fram collegekoncepten – som Teknikcollege och ETG College – som är samarbeten mellan företag, kommuner och utbildningsanordnare.
– Vi ser också att collegekoncepten ger resultat. Det blir en kvalitetssäkring av utbildningen. Både dem och yrkeshögskolan, eller andra utbildningar som är nära knutna till arbetsmarknadens behov, leder oftast till jobb, säger Kristina.
För redan yrkesverksamma behövs kortare utbildningar.
Bättre kännedom till omställningsstödet behövs
Omställningsstudiestödet finns för redan yrkesverksamma men alltför få känner till det.
– Omställningsstudiestödssystemet är jätteviktigt. Vi behöver korta utbildningar som redan yrkesverksamma kan bygga på med eftersom mycket förändras så snabbt, säger Kristina Cunningham. Men det är ett problem att väntetiderna har varit långa och att kännedomen för stödet är lågt, där 50 procent av de yrkesverksamma inte känner till stödet.
”Fler måste klara grund- och gymnasieskolan”
Vi frågar Kristina om det finns några förslag som regeringen redan lagt fram – som yrkesprov – eller någon lagstiftning som Svenskt Näringsliv vill se, som kan göra att vi kommer till rätta med kompetensgapet.
– Det är alldeles för många i Sverige som går ut gymnasieskolan utan en examen. Här börjar matchningsproblematiken. Fler elever måste klara grund- och gymnasieskolan och fler behöver läsa en yrkesutbildning. Det finns också ett tydligt behov av fler med STEM-kompetens (naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik), säger Kristina Cunningham.
Eleverna i svenska skolan behöver få bättre skolresultat så att de kan få ett arbete eller fortsätta till högre studier.
– Det är viktigt att fler elever väljer en yrkesutbildning och får goda kunskaper i STEM, säger Kristina Cunningham.
Hon avslutar med att säga att även om de är positiva till att införa yrkesprov och att de behövs i yrkesutbildningen så kommer det inte att lösa hela den här situationen. Det är även viktigt att implementeringen av reformen bli bra.
Se även artikeln som visar hur kompetensgapet på svensk arbetsmarknad ser ut.
Fremtidens kompetencer – vi bygger bro over kompetencegabet
Artiklen er en del af vores serie om kompetencegabet og kompetenceudvikling i Norden med titlen “Future Skills” eller “Fremtidens kompetencer”.
