Från uniformer i Berlin till filtväskor i en finsk by – här växer den gröna omställningen fram

Företagaren Jari Toivonen står ofta omgiven av stora färgglada filtstyger på företagets fotografier. Runt omkring honom finns planteringspåsar, sittunderlag, väskor och olika slags förvaringslösningar i filt, i nästan alla tänkbara färger och former.

Man får lätt intrycket av att det handlar om någon större industriell verksamhet. Desto mer överraskande blir svaret när man frågar hur många som egentligen arbetar i företaget.

– Vi brukar säga att vi är två anställda. Som helhet sysselsätter vi dessutom ungefär två lokala sömmerskor och packare, men vår ambition är förstås att växa, säger Jari Toivonen.

Allt började med ett trädgårdsintresse

Företaget Vilikkala grundades 2014 i en liten lantlig by mellan bruksmiljön Fiskars och glas- och designföretaget Muurla i södra Finland. Själva byn består av ungefär ett tiotal hushåll.

Idén till verksamheten växte fram ur ett personligt trädgårdsintresse. Av återvunna PET-flaskor lät man inledningsvis tillverka planteringspåsar i filt med god andningsförmåga för växter.

– De tillverkades i Kina, och såldes sedan i samarbete med skolelever här i närheten. De fick ordentligt betalt och kunde samla pengar till skolresor och liknande, berättar Toivonen.

Men pandemin blev en vändpunkt för företaget.

– Plötsligt kunde ingen resa och det fanns inte längre samma behov att samla in pengar till skolresor. Då tänkte jag att det här kanske är vår stora möjlighet att tänka helt om.

Från PET-flaskor till textilåtervinning

Det var alltså i samband med pandemin som företaget Vilikkala började röra sig allt tydligare mot textilåtervinning och cirkulär ekonomi.

– Återvinningen av PET-flaskor fungerar redan väldigt bra i Finland. Men när det gäller textilier såg vi att det fortfarande fanns stora problem och mycket som ingen egentligen hade löst ännu.

I praktiken fungerar verksamheten så att företaget köper in återvunnet textilfiber från ett annat företag i närregionen. Materialet omvandlas sedan till filtmaterial som förädlas vidare till olika produkter.

När kriget i Ukraina bröt ut förändrades förutsättningarna ännu en gång.

– Logistikproblem, långa leveranstider och stigande råvarupriser gjorde att lokal produktion plötsligt blev mycket mer attraktiv. Många behövde snabbare lösningar och kortare leveranskedjor.

Det lilla företaget på den finländska landsbygden fick därför plötsligt ett nytt slags försprång, och nu skedde en snabb och stark utveckling.

”Det mesta har vi fått lära oss själva”

En central fråga inom det nordiska projektet Future Skills: Bridging the Competence Gap, som NLL är involverad i, handlar om hur nya kompetenser uppstår när arbetslivet förändras genom digitalisering och grön omställning. Vilikkala är på många sätt ett konkret exempel på just det här.

Jari Toivonen har i grunden en ekonomisk utbildning och arbetar också som purser på Finnair. Hans bror Juha Toivonen fungerar som mentor och rådgivare i företaget. Men någon färdig väg in i textilåtervinning och cirkulär produktion fanns egentligen inte.

– För att kunna skapa hållbara textilier behöver man ha ganska mycket kunskap i kemi och fysik. Men det mesta har vi ändå fått lära oss genom själva arbetet, genom försök och misstag.

Toivonen berättar att mycket värdefull kunskap inhämtats via regionala företagscenter och olika nätverk kring finansiering och företagsutveckling.

Samtidigt har företaget blivit en del av ett regionalt samarbete kring lärande och kompetensutveckling. Bland annat samarbetar man med yrkesutbildningen Raseko (Raision seudun koulutuskuntayhtymä) som finns i närregionen.

– Vi samlas ett par gånger i året och utbyter kunskap. Vi följer ju hela tiden med utvecklingen inom textilbranschen och kan berätta för dem vad som behövs ute i arbetslivet. Samtidigt får vi kontakt med deras studerande, och de kan bli våra praktikanter och framtida arbetstagare.

”De är hårda typer med mycket mod”

Anni Karttunen, som arbetar med utbildningsfrågor i anslutning till NLL-projektet Future Skills: Bridging the Competence Gap, har inom projektet arbetat med att identifiera finländska exempel på nya kompetenser som växer fram i arbetslivet. 

Hon kom själv i kontakt med företaget Vilikkala i egenskap av kund när hon köpte en av deras produkter, men blev snabbt intresserad av verksamheten också ur ett större perspektiv.

– De är verkligen hårda typer. Jag är djupt imponerad av deras mod att utan tidigare kunskaper om textil- och återvinningsbranschen ge sig in i det här med hull och hår.

Karttunen menar att företaget på många sätt illustrerar hur den gröna omställningen skapar nya kompetensbehov som utbildningssystemen ännu inte hunnit svara på.

– Det har egentligen inte funnits någon färdig kunskapsgrund för de här företagarna, varken i Finland eller knappast någon annanstans heller. De har varit tvungna att upptäcka mycket av kunskapen själva, men också förstå hur man tar till sig och delar vidare både tyst och teknisk kunskap.

Karttunen tror att en förklaring till att företaget lyckats är att man har byggt upp starka nätverk både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Hon säger att Jari Toivonen är fördomsfritt modig, och även skicklig i att omge sig med kunniga och innovativa personer i sin närmiljö.

Nytt samarbete med kollektivtrafik i Berlin 

Men trots att verksamheten är förankrad i en liten by i Finland blickar företaget också ut mot den internationella marknaden.

Ett av de mest intressanta samarbetena just nu finns i Berlin. Där ska kollektivtrafikens personal under de kommande åren byta ut sina arbetsuniformer. Det handlar om tiotusentals plagg. Textilierna ska återvinnas i Finland och omvandlas till nya produkter.

– Vi kommer att göra filtmaterial och kontorsväskor av dem, berättar Toivonen.

I praktiken betyder det alltså att en anställd som tidigare haft en uniform, i princip kan få tillbaka materialet i form av en arbetsväska.

– Ja, säger Jari Toivonen och skrattar. Även om den anställda kanske inte får exakt sina egna arbetskläder tillbaka.