Finland vill ligga steget före – men framtidens kompetensbehov är svårare att förutse än någonsin

– Vi är bra på att analysera framtidens kompetensbehov, men inte alltid lika bra på att omsätta resultaten i praktisk politik. Det finns ett ganska stort glapp mellan det som kommer fram i prognoserna och de beslut som sedan fattas. Det är en utmaning som vi behöver bli bättre på att hantera.

Det säger Mikko Vieltojärvi, sakkunnig vid Finlands Näringsliv EK, som under många år deltagit i olika forum för kompetensprognoser där Utbildningsstyrelsen i Finland haft en samordnande roll.

Hans kommentar fångar en av de centrala utmaningarna i Finland just nu. Landet har byggt upp ett mycket utvecklat datadrivet system för att analysera framtida kompetensbehov, men står samtidigt inför en rad förändringar som gör framtiden allt svårare att förutse. Den gröna omställningen, digitaliseringen och artificiell intelligens förändrar arbetslivet i grunden. 

Ett system byggt på data och samverkan

Den finländska modellen bygger på ett nära samarbete mellan staten, utbildningssektorn och arbetslivet. Arbets- och näringsministeriet samt Undervisnings- och kulturministeriet har centrala roller, medan forskare, arbetsmarknadsorganisationer och utbildningsaktörer bidrar med analyser och expertkunskap.

Regelbundna nationella och regionala prognoser används för att bedöma hur sysselsättning och kompetensbehov kommer att utvecklas inom olika sektorer. Resultaten används som underlag för beslut om utbildningsplatser, arbetsmarknadspolitik och satsningar på livslångt lärande.

Viktigt med kunskap från vardagen

Kirsi Rasinaho, sakkunnig vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC), ser flera styrkor i arbetssättet.

– Det fungerar särskilt väl att prognostiseringen av kompetensbehov sker på flera nivåer och genom samarbete mellan flera aktörer, även arbetsmarknaden.

Samtidigt betonar FFC att prognosinformation måste användas med eftertanke. Det räcker inte enbart med mekaniska modeller och statistik.

– Modellerna behöver kompletteras med kunskap från arbetstagarnas vardag om vilken kompetens som faktiskt behövs i arbetet. Vi behöver också förstå hur arbetsuppgifterna förändras på arbetsplatserna till följd av samhällets snabba utveckling.

Finland står sig väl i internationella jämförelser

Trots återkommande diskussioner om kompetensbrist anser Mikko Vieltojärvi att Finland har flera styrkor att bygga vidare på.

– I internationella jämförelser ligger Finland på en god nivå när man mäter hur människor arbetar i yrken som motsvarar deras utbildning och där de faktiskt har nytta av sina kunskaper. Vi har inte samma problem med överutbildning som många andra länder, säger han.

Han lyfter också fram den samarbetskultur som präglar prognosarbetet.

– I de forum där jag deltagit upplever jag att aktörerna ser till helheten. Ingen försöker främst driva sina egna intressen, utan man försöker gemensamt förstå vilka behov som finns i samhället.

När historien inte fungerar som vägvisare

Samtidigt står Finland inför flera utmaningar. Arbetslösheten är fortsatt relativt hög, samtidigt som företag inom bland annat teknik, turism och den växande gröna ekonomin har svårt att hitta rätt kompetens. Den finländska teknikindustrin uppskattar att omkring 130 000 nya experter kommer att behövas fram till år 2030.

Traditionellt har prognoser ofta byggt på historiska trender och tidigare utveckling. Men enligt Vieltojärvi riskerar det synsättet att bli allt mindre användbart.

– Vi kan inte fatta beslut om vad AI eller den gröna omställningen kommer att innebära genom att bara titta på vad som hänt tidigare. Förändringarna är så stora att vi måste våga tänka mer framåtblickande.

Mer flexibla utbildningar ska möta nya behov

För att möta förändringarna satsar Finland allt mer på flexibla utbildningsformer och kompetensutveckling för vuxna. Utbildningar utvecklas i högre grad tillsammans med arbetsgivare och kan ofta genomföras i kortare moduler.

Mikko Vieltojärvi ser flera exempel på att utbildningssystemet har förmåga till snabb förändring. 

– Jag är inte särskilt orolig för utbildningsinstitutionernas förmåga att anpassa sig. Under pandemin såg vi att man kunde ställa om snabbt. Vi har också sett hur utbildningar inom exempelvis vätgas utvecklats på kort tid för att möta nya behov.

Samtidigt efterlyser han större öppenhet för att inspireras av andra länder.

– Finland har länge varit stolt över sitt utbildningssystem, och det ska vi vara. Men ibland har vi varit lite för försiktiga med att lära av andra. Vi behöver inte kopiera någon annans modell, men vi kan bli modigare att ta till oss goda idéer och anpassa dem till våra egna förhållanden.

Risken finns att klyftorna ökar

Även Kirsi Rasinaho ser ett värde i att hämta inspiration utifrån. Hon lyfter fram de nordiska länderna där man länge har betonat betydelsen av flexibla utbildningsmöjligheter, stark vägledning och möjligheter för människor att uppdatera sin kompetens under hela arbetslivet. Ur FFC perspektiv är det här rätt väg att gå.

Enligt fackorganisationen kommer grundläggande färdigheter, digital kompetens, förmågan att lära nytt och kunskaper kopplade till den gröna omställningen att bli avgörande inom nästan alla branscher. 

Men stor flexibilitet och individansvar innehåller även risker. Personer med hög utbildningsnivå deltar redan i dag betydligt oftare i vidareutbildning än de som har störst behov av den. 

 – Kompetensutvecklingen ska inte flyttas alltför långt över på individen. Då riskerar grupper med lägre utbildningsnivå att hamna utanför. Arbetsgivarna behöver också ta ett starkare ansvar för utvecklingen av personalens kompetens. Kontinuerligt lärande får inte bli enbart individens ansvar, säger Rasinaho.

Finland behöver fler människor 

I Finland förbereder man sig redan för nästa års riksdagsval. Det här innebär att det rent politiskt inte sker så stora drastiska saker just nu. Enligt Mikko Vieltojärvi följer man nuvarande regeringsprogram. På längre sikt ser han en fråga som kommer att påverka alla diskussioner om kompetensförsörjning: befolkningsutvecklingen.

– Våra årskullar minskar dramatiskt. Finland kommer att behöva fler människor i arbetsför ålder och fler nya finländare.

Samtidigt tror han att arbetslivet och utbildningssystemet kommer att behöva förbereda sig för yrken och kompetenser som ännu inte existerar.

– I framtiden kommer vi att skapa utbildningar för områden som vi inte ens känner till i dag.