De validerar för att stärka sin konkurrenskraft

Validering är ett sätt för företag att systematiskt kartlägga vilken kompetens (kunskaper och färdigheter) som medarbetarna har, och som är viktig för att verksamheten ska fungera.

Validering hjälper företag att förstå vad medarbetarna kan. Det ger underlag för beslut om rekrytering, utbildning och teamsammansättning. Företaget kan bättre matcha kompetens till behov samt använda valideringskunskap när de upphandlar tjänster.

Valideringen kan stärka konkurrenskraften hos företaget genom till exempel minskad personalomsättning, snabbare produktion, höjd kvalitet på arbete och produkt, eller minskade kostnader.

Från gissningar till strategisk kompetensplanering

På Gnosjö automatsvarvning ser ledningen många fördelar av att validera, som att de kan skapa bättre team och bidra till individuell kompetensutveckling för sina medarbetare. Validering sker kontinuerligt i företaget. De är specialister inom skärande bearbetning och har ett 60-tal anställda.

När företaget började med validering mötte de initialt ett motstånd bland medarbetare som blev rädda för vad bedömningen skulle innebära. De trodde sig bli bedömda på hur bra de var.

– Man uppfattade valideringen som ett ifrågasättande av kompetens i stället för att förstå att det för oss handlar om att se “vad klarar vi?” och “på vilken nivå ligger vi?”, säger VD Linda Fransson Ringborg och tillägger att de flesta medarbetare klarade den satta valideringsnivån.

Genom valideringen kunde företaget se att de flesta anställda behövde viss utbildning och att det egentligen bara var en enda person som inte behövde det alls. Systematiken i valideringen gav också på pränt inom vilka specifika områden de behövde utbildning. I stället för att, som tidigare ge utbildning när det fanns tid, så gjorde valideringen att arbetet med kompetensplanering blev systematiskt.

En effekt av valideringsarbetet är att Gnosjö automatsvarvning idag har minskad personalomsättning.

Validering när medarbetaren är redo

Många anställda hos Gnosjö Automatsvarvning jobbar som CNC-operatörer/tekniker. CNC-operatörer sköter datorstyrda maskiner för mekanisk industribearbetning och CNC står för “Computer Numerical Control”.

Hos Gnosjö automatsvarvning upplever ledningen att de som anställs sällan har rätt kompetens från början. Därför låter företaget en tid gå innan en ny medarbetare valideras.

– Vi gör själva valideringen i ett läge när vi känner att CNC-teknikern är redo och faktiskt kommer klara valideringen, säger Elvira Zahirovic som är kompetensstrateg, och tidigare yrkeslärare, och som är den som arbetar med valideringen på företaget.

Innan Elvira började på Gnosjö automatsvarvning hade företaget inga rutiner för de anställdas utbildning. Dessutom saknade de kompetens att beställa utbildning och kunde sedan heller inte bedöma om en utbildning som medarbetarna hade gått var bra. I det läget bestämde de sig för att anställa en yrkeslärare. De tänkte initialt att de ville anställa någon som kunde stå vid maskinen och lära ut hur den nyanställda operatören skulle göra.

– I början var det mycket “hands on”, säger Linda Fransson Ringborg. Men med tiden har vi börjat kunna jobba mer strategiskt och utnyttja Elviras hela kompetens.

Företaget ser också validering som en viktig del i att vara en god förebild och attrahera rätt kompetens.

Bidrar till det livslånga lärandet

Linda Fransson Ringborg berättar även att hon ser valideringsarbetet som ett sätt att förbättra samhällets arbete med utbildningssamordning och livslångt lärande.

– När jag tidigare satt i styrelsen för Skärteknikcentrum såg jag en möjlighet i att harmonisera utbildningarna över hela Sverige, så att utbildningssystemet inte blir så godtyckligt, säger hon.

Läs om branschorganisationen Skärteknikcentrum i faktarutan “Mer om validering”.

Hon har sett uppbyggnaden av valideringen i olika nivåer i Sverige, där till exempel CNC-tekniker kan ta grönt (grundläggande) och blått (påbyggnad) certifikat. Dessutom berättar hon att hon har sett att svenska företag, som i början tänkte att validering och utbildning skulle leda till att personal slutade, inte längre gör det.

– Och hela samhället vinner ju på att vi hjälps åt och hittar gluggar i systemet för livslångt lärande, säger Linda Fransson Ringborg.

Validering som verktyg vid stora förändringar

Företaget Nobia, som bland annat äger flera stora köksvarumärken, använde sig av validering 2020–2022 som ett sätt att kartlägga och stärka medarbetarnas kompetenser i samband med en stor förändring i företaget. 2019 kom beskedet att Nobia skulle flytta produktionen från Tidaholm till Jönköping och behövde då veta mer om medarbetarnas kompetens.

– Då satsade företaget på tekniker som aldrig tidigare prövats inom köksindustrin. Vi startade ett projekt för att se över hur vi kunde kompetensstärka våra medarbetare i Tidaholm, för att förbereda dem för den nya tekniken. Alla medarbetare fick möjlighet att validera sig inom Svensk industriteknik BAS, säger Josefine Görsberg, som bland annat jobbar med ledarskapsutveckling och kompetensförsörjning på Nobia.

Industriteknik BAS är validering som visar på den grundläggande kompetens som krävs inom industrin.

Den nya fabriken var högautomatiserad och kompetenskraven på arbetskraften var nya. Validering var en av många verktyg de använde för att både stärka och kartlägga kompetensen inför de nya utmaningarna.

Validering för det livslånga lärandet

Josefine Görsberg säger att valideringen gjorde att många medarbetare fick syn på det livslånga lärandet.

– De såg att det inte är farligt att testa sina kunskaper, att lära nytt eller faktiskt komma i väg till skolbänken. Och för en del har det varit en enorm personlig utvecklingsresa. För dem som kanske aldrig pluggat innan och som nu har gått en tvåårig utbildning inom robotteknik, till exempel. De har växt och har andra roller i dag och är otroligt viktiga i vår organisation, säger Josefine Görsberg.

En stor nytta med valideringen var att den gav företaget möjlighet att strukturera upp och kartlägga kompetenser, identifiera luckor och titta på hur de skulle jobba med uppföljning av kompetenser och kompetensbrister.

Josefine Görsberg avslutar med att lyfta fram behovet av en erfaren och pålitlig valideringsledare med i arbetet. Det är en person som både fackförbund och medarbetare ska ha förtroende för. Någon som medarbetarna ska våga vända sig till med osäkerhet runt sitt kunnande eller sina språkkunskaper.