Stärkt demokratiarbete i vuxenutbildningen med Demokratistegen

Läroplanen för vuxenutbildningen framhåller demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. För att stödja ett systematiskt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter har Skolverket och Forum för levande historia tagit fram en modell för skolor och folkbildning, Demokratistegen. Vuxenutbildare kan använda modellen för att identifiera sina behov och utvecklingsarbetet rör både skolmiljön och undervisningens innehåll. De kan exempelvis arbeta mot rasism och för ökad trygghet. Demokratistegen syftar till att rusta eleverna för att bli aktiva i samhället.

– Ett syfte med vuxenutbildningen är att förbereda för ett aktivt deltagande i samhällslivet, i vår demokrati, för vår demokrati. Elever ska enligt skollagen inhämta och utveckla både kunskaper och värden, säger Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket och ansvarig för Demokratistegen hos myndigheten.

Se faktaruta, för fler basfakta om Demokratistegen.

Demokratistegens arbetsmodell är anpassad för olika utbildningsnivåer och har anpassats för vuxenutbildningens behov och utmaningar.

Anpassning för vuxenutbildning

Modellen tar hänsyn till att vuxna har annorlunda bakgrund och mer erfarenhet jämfört med yngre elever. Och materialen i Demokratistegens resursbank fungerar också för vuxenutbildningen. Dessutom har Demokratistegen vidareutvecklats i samarbete med studieförbund och folkhögskolor för att möta deras specifika behov.

– Med studieförbunden har vi skruvat modellen lite grann. Då handlar det mer om att utveckla det interna arbetet på studieförbundet. Men vi utgår ifrån att ett demokratiskt studieförbund även kan stärka demokratisk kompetens hos de som tar del av verksamheten, säger Hugo Wester.

Stärkt demokratisk kompetens

Sverige har en lång tradition av utbildning för demokrati och är bra på det. Men Hugo Wester pekar på nya utmaninar för demokratin; att skillnader mellan grupper gällande demokratisk kompetens växer och att utbildning måste svara upp mot det.

– En hållbar demokrati kan inte ha en växande grupp medborgare som upplever sig stå utanför demokratin. Vuxenutbildningen blir då en viktig arena för att fånga upp det. Forskning visar att skolan här kan göra skillnad med det kompensatoriska uppdraget, för att till exempel utjämna socioekonomiska skillnader och föräldrars utbildningsnivå, säger Hugo Wester.

Demokratistegen kan hjälpa vuxenutbildare att identifiera vad de behöver jobba på för att stärka elevers och skolpersonals kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter.

– Utbildningsanordnaren kan se ett behov av att jobba med lärmiljön. Men de kan även arbeta med att höja elevers kunskaper om hur demokratin fungerar eller vilka rättigheter och skyldigheter som de har i samhället. Det kan ju också vara till exempel att bättre hantera kontroversiella frågor, desinformation och propaganda och att skilja åsikter från fakta, säger Hugo Wester.

Modellens introduktion hjälper skolan att identifiera områden att arbeta med.

Introduktionen öppnar för bättre samtalsklimat

I Demokratistegens introduktion ska skolpersonal och elever tillsammans undersöka vad de menar med demokrati och mänskliga rättigheter. Vad säger läroplanen, skollagen (eller motsvarande för folkhögskolan) och skolans värdegrund? Introduktionen sätter grunden för arbetet.

– Det kan finnas en uppfattning att alla kanske menar samma sak med olika begrepp, men när man börjar prata om det så är det inte så. Det blir viktigt för att sen kunna syna den egna verksamheten. Det kan rymma att elever till exempel ser lite olika på det här med samsyn och konsensuskultur. Samtalen kan behöva skava lite och alla elever får uttrycka sin åsikt, säger Hugo Wester.

I arbetet har lärare och annan personal ansvaret att vara objektiv och saklig, vilket regleras i skollagen (eller motsvarande för folkhögskolan) och regeringsformen.

Nordiskt nätverk för livslångt lärande har fått möjlighet att prata med två utbildningsanordnare om hur de arbetar med Demokratistegen.

Bygger psykologisk trygghet

Västerbottens folkhögskola, som finns på sex orter, var tidigt ute att arbeta med Demokratistegen. Deras verksamhetsutvecklare Ingiberg Olafsson berättar att de ville arbeta med modellen för att det gav en möjlighet att professionalisera verksamheten och få stöd i arbetet med att bryta åsiktsbubblor och stärka demokratin i skolan.

– Mycket av vårt arbete handlar om att etablera psykologisk trygghet, skapa lärandemiljöer där alla känner sig bekväma med att delta, även när det handlar om att uttrycka avvikande åsikter eller ifrågasätta rådande perspektiv. Genom detta tror jag vi blivit bättre på att höja ribban för vad vi vågar ta upp i våra samtal, säger Ingiberg Olafsson.

I en halvtidsutvärdering av arbetet, svarade folkhögskolans lärare på om de till exempel kände att de blivit bättre på att bemöta intoleranta åsikter och att identifiera konspirationsteorier. På en fyragradig skala låg svaren på båda frågorna över tre. Personalen har blivit tryggare och vågar idag gå in i fler samtal. Och Ingiberg understryker särskilt betydelsen av att skilja mellan samtal och diskussion.

– I ett demokratiskt samtal handlar det om att lyssna för att förstå, inte för att vinna en debatt. Alla ska våga gå in i samtalet med öppenhet, nyfikenhet och respekt, säger han.

För att hålla arbetet levande presenterar de våren 2025 en framtidsplan för personalen. Med den känner de sig trygga med att få ett bra samtalsklimat även framåt.

Demokratistegen i första kontakten med samhället

Vi har också pratat med Liliana Melén och Ahmed Alo, som är projektledare respektive lärare på Svenska för invandrare (SFI) i Hagfors.

I Hagfors tänker de använda Demokratistegen för att synliggöra sitt existerande demokratiarbete och identifiera utvecklingsbehov inom SFI. De vill på så sätt ge eleverena en bra grund att stå på, bygga ett hållbart arbetssätt och göra det lättare att utvärdera och följa upp arbetet.

De som jobbar inom SFI i Hagfors introducerar eleverna till frågor om värderingar, delaktighet och mänskliga rättigheter i samhället.

– Vi är den första kontakt som de har med, inte bara utbildningssystemet, utan hela samhället. Det är ju ett samhälle som är väldigt nytt för dem när det gäller värderingar. Vi kan inte vänta tills eleverna lärt sig mer svenska innan vi pratar demokrati. Istället så är det ju så att demokratiska kompetenser och språkutveckling hör ihop, säger Liliana Melén.

Liliana Melén och Ahmed Alo ser båda att behovet av att prata om demokrati med eleverna har ökat, i spåren av oroligheter som varit runt koranbränningar och Socialtänsten.

– Då blir det extra viktigt att ha skapat trygga relationer och sätta sig ner med dem för att prata om vad de sett och vad som skrivits, säger Liliana Melén.

SFI i Hagfors arbetar väldigt tätt ihop med kommunens arbetsmarknadsenhet (AME) för att eleverna ska kunna komma ut och träna på svenska i arbetslivet. Planen är därför att även AME-personalen i framtiden ska vara en del av Hagfors demokratiarbete.

Mer om Demokratistegen

• Om Demokratistegen hos Skolverket.
• Modeller för folkhögskola och studieförbund, hos Forum för levande historia.
• Folkhögskolepodden om Demokratistegen på folkhögskola.
• Levande historias podd “Demokratin och du” har ett avsnitt som heter “Hur kan skolor arbeta med demokrati?” där Skolverket och Skolforskningsinstitutet deltar.
• Webbinarium om Demokratistegen där bland andra Ingiberg Olafsson berättar om deras arbete.

Andra material eller stöd för utbildning

Informationsmaterial omkällkritik, värdegrund och demokrati för utbildning:

• Internetstiftelsens digitala lektioner om digital kompetens
• Internetstiftelsens snabba kurser om källkriti och säkerhet på nätet
• Sveriges folkhögskolors material om demokrati och likabehandling.