NLL har gjort en realtidscheck ute på fältet och möter ett försiktigt växande engagemang i Finland för nationella kompetensmärken. Märkena har en direkt koppling till den nationella informationsresursen Koski och har därför förutsättningar att bli ett konkret verktyg för att dokumentera och erkänna grundläggande färdigheter.
– Kompetensmärkena har kommit i gång mycket bra. Fram tills nu har vi redan registrerat över 2600 prestationer, säger undervisningsrådet Heikki Tulkki från Utbildningsstyrelsen.
De fem mest registrerade märkena hittills är: Kommunikation, Eget kunnande, Delta som medlem i grupp, Att använda respons och Den egna vägen till kunnande.
– Den populäraste temagruppen är Färdigheter i kommunikation och arbetshälsa. Det här visar att sociala och vardagsnära färdigheter är särskilt efterfrågade, säger Tulkki.
Alla vill inte låta registrera sitt kunnande
Vid Borgå Folkakademi, en svenskspråkig folkhögskola i Östnyland, testade man under hösten 2024 en kurs med tydligt fokus på ungas psykiska välmående. Kursen kopplades till ett nationellt kompetensmärke inom temat Färdigheter i kommunikation och arbetshälsa.
– Kursen visade sig vara en verklig räddning för några unga kvinnor som deltog. Deltagarna har varit mycket nöjda och upplevt att de haft stor nytta av kursen, säger Maria Ingman, programansvarig vid skolan för de svenska internationella kurserna.
Utmaningen har dock varit att överhuvudtaget nå målgruppen. Dessutom har kompetensmärkena i sig varit svåra att motivera för deltagarna.
– Deltagarna tog nästan motvilligt emot information om att studieprestationen kunde registreras som kompetensmärke. Det kan bero på just denna målgrupps särskilda utmaningar, tror Maria Ingman.
Synligheten för märkena kan förbättras
Maria Ingman ser ändå en framtidspotential, förutsatt att märkena blir mer synliga.
– Jag tror att man borde satsa på en informationskampanj för ungdomsarbetare, studiehandledare, socialtjänsten och andra organisationer som jobbar med personer med bristande grundfärdigheter. Dessutom borde arbetsgivarsidan och utbildningssektorn bli mer medvetna om märkenas existens.
Heikki Tulkki kan genast bekräfta att Utbildningsstyrelsen planerar att fortsätta stötta implementeringen genom att erbjuda fortsatt rådgivning och uppdaterat informationsmaterial till utbildningsanordnare. Han räknar upp en lång lista med olika initiativ som redan gjorts.
– Det planeras också eventuella nätverksträffar och webbinarier där man kan dela erfarenheter och goda exempel.
Arbis vill undvika parallella strukturer
Vid Helsingfors svenska arbetarinstitut (Arbis) är man just nu i färd med att lansera nya pilotkurser inom digital säkerhet och informationssökning där deltagarna kommer att kunna få nationella kompetensmärken.
Jan Amnell, som är planeringsansvarig lärare för digitala kunskaper, berättar att Arbis inte längre ordnar kurser som ger Open Badge-baserade märken. De här märkesprestationerna går inte att registrera i den nationella Koski-tjänsten.
– Det finns inte resurser att satsa på båda systemen och det kan bli förvirrande för studerande att ha två olika. Kopplingen till den nationella informationsresursen Koski gör kompetensmärkena mer relevanta i en bredare utbildningskontext. Eftersom vi också har studiepoängskurser passar det bra med nationella kompetensmärken.
Pilotkurserna vid Arbis inleds nu i oktober, och Amnell ser dem som ett första steg i rätt riktning.
– Eftersom de startar först nu går det ännu inte att säga något om erfarenheterna, men ämnena är aktuella och viktiga. De motsvarar bra de nationella kompetensmärkenas idé om medborgarkunskap.
Han ser överlag positivt på hur de nationella märkena är utformade.
– Beskrivningarna är tillräckligt noggranna för att det ska gå att planera ett bra innehåll, men samtidigt tillräckligt allmänna för att anpassas till rådande läge.
Heikki Tulkki berättar att man är medveten om att en framtida utmaning är hur den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens, samt frågor kring säkerhet och beredskap, ska kunna beaktas i kompetensmärkeshelheten.
Sivis lämnar Open Badge efter tio år
Heikki Tulkki lyfter fram Studiecentralen Sivis som ett exempel på en aktör som framgångsrikt integrerat kompetensmärken i sin verksamhet.
Vid Sivis, som är en nationell läroinrättning inom det fria bildningsarbetet, har man redan under tio år försökt skapa engagemang för Open Badge. Men enligt sakkunniga Sanna Saarimaa blev mottagandet aldrig så starkt som man hade hoppats.
– Även om våra medlemsorganisationer ivrigt har skapat och delat ut märken, har mottagandet inte varit lika entusiastiskt. Många har tyckt att det varit tekniskt svårt, och arbetsgivare känner sällan till vad kompetensmärken är.
Hon berättar också att det ofta varit svårt att förklara varför man skulle använda märken istället för vanliga intyg. Dessutom var det ett hinder att man ofta behövde betala en licensavgift till en privat aktör för att använda systemet.
Sivis satsar på de nationella kompetensmärkena
I dag fokuserar Sivis helt på de nationella kompetensmärkena (Kapos). Sivis har pilotanvänt kompetensmärken i ett Jotpa-finansierat projekt där grundläggande färdighetsutbildningar erbjuds till fångar.
– Deltagarna har visat stort intresse för märkena, och över 120 märken har delats ut under projektets gång, säger Sanna Saarimaa.
Sivis medverkar även i det ESF-finansierade projektet “Tunnusta työelämäosaamisesi” (Erkänn din arbetslivskompetens), där utdelningen av kompetensmärken testas i utbildningar som arrangeras av olika organisationer.
Men de nationella märkena har enligt Saarimaa också sina begränsningar. De är mindre flexibla än Open Badge och temana är förhandsbestämda.
Sanna Saarimaa ser ett stort värde i kompetensmärken som idé, även om hon för tillfället har svårt att uttala sig om hur deras framtid kommer att bli inom fri bildning.
– Serien med kurser som tagits fram är ett bra initiativ från Utbildningsstyrelsen som många är bekanta med från tidigare. Förhoppningsvis skapas det framledes också fler märken inom olika ämnesområden.
Framtiden för de nationella kompetensmärkena i Finland är som sagt ännu oskriven. Men NLL:s fältcheck visar ett växande, om än försiktigt, engagemang. Med fortsatt stöd från Utbildningsstyrelsen och ökad synlighet har märkena potential att bli ett verkligt verktyg för att stärka det livslånga lärandet.
Vad är nationella kompetensmärken?
- De nationella kompetensmärkena för grundläggande färdigheter är en satsning av Utbildningsstyrelsen i Finland.
- Märkena används för att erkänna informellt och icke-formellt lärande inom områden som anses viktiga för medborgarskap och arbetsliv. Målsättningen är att stärka vuxnas grundläggande färdigheter och synliggöra kunnande även utanför det formella utbildningssystemet.
- Exempel på temaområden för de nationella kompetensmärkena. En kurs heter: Att använda pengar i vardagen.
- Den nationella modellen fungerar som inspiration i bland annat Nederländerna, där ett liknande system håller på att utvecklas med de finska märkena som förebild.
- Införandet av kompetensmärkena stöds med olika ekonomiska bidrag. Medborgarinstitut kan ansöka om kvalitets- eller statsunderstöd, ensamma eller i samprojekt. Även andra finansieringskällor, som ESF+, kan vara tillgängliga beroende på ansökningsomgångens fokus.
Nationella kompetensmärken – möjligheter och utmaningar enligt Heikki Tulkki från Utbildningsstyrelsen
- De synliggör och erkänner grundläggande färdigheter inom examensutbildning, vilket i sin tur stärker vägarna till formell kompetens.
- Individen kan utveckla arbetslivsrelevanta färdigheter parallellt med arbete, utan att behöva ta studieledighet eller vara borta länge från jobbet.
- Satsningen kan väcka motivation och lust att utveckla sitt kunnande, särskilt hos personer som saknar examina efter grundskolan.
- En av de största utmaningarna är att få utbildningsanordnare att inse att målen för kompetensmärkena ofta redan finns i deras kursutbud, men att det krävs ett nytt tänkande kring upplägget ur ett kompetensbaserat perspektiv.
