– Vi vill skapa en gemensam mission och bygga broar. Tidigare har fältet varit splittrat, men nu vill vi öka samarbetet och skapa fler gemensamma beröringspunkter inom det livslånga lärandet i Finland, säger Marjo Äikäs, specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelsen.
Hon leder JOPPI, som är ett nationellt ESF+-samordningsprojekt där syftet är att stärka livslångt lärande. I Finland använder man i det här sammanhanget begreppet kontinuerligt lärande. Det här området har blivit en viktig fråga inom finländsk utbildningspolitik under de senaste åren.
Varför satsningen behövs
Finland står inför ett stort behov av omskolning och kompetensutveckling. Upp till en halv miljon människor väntas behöva ny eller uppdaterad kompetens under de närmaste åren. Den parlamentariska reformen för livslångt lärande med sikte på 2030, sätter tydliga mål: högre kompetensnivå, bättre sysselsättning och ökad jämlikhet.
JOPPI är en konkret del av den satsningen, och i regeringsprogrammet finns också stipulerat att Finland ska främja livslångt lärande.
– Eftersom projektet är nationellt och har stark parlamentarisk förankring blir det mycket tyngd bakom, och det leder till större genomslagskraft, säger Marjo Äikäs.
Ett myllrande fält som är splittrat
Finland har många regionala samarbeten inom området för livslångt lärande, men helhetsbilden är fragmenterad. Många ekosystem känner inte till varandra, och erfarenheter och utveckling man gör stannar ofta lokalt.
JOPPI:s uppdrag är att knyta ihop dessa “öar” till ett större system, där aktörer kan mötas, samarbeta och dela kunskap. Marjo Äikäs lyfter fram en sak hon tycker att Finland är extra bra på.
– Vi finländare är bra på att nätverka, och nu bygger vi vidare på den styrkan, men på ett mer strukturerat sätt.
Arbetsgrupper formar framtiden
Inom JOPPI-koordinationsnätverket pågår flera utvecklingsprojekt som arbetar utifrån de prioriteringar som fastställts av Undervisnings- och kulturministeriet. Arbetet fokuserar på olika delteman. Det kan till exempel vara små kompetenshelheter och branschspecifik strategisk utveckling.
Parallellt med projekten startade våren 2026 också ett gemensamt arbete i mindre arbetsgrupper. Det kallas för Verkosto 2026 (Nätverk 2026). Där samlas projektutvecklare från olika utbildningsformer för att diskutera frågor kring livslångt lärande ur flera perspektiv.
– När personer från olika delar av utbildningssystemet möts uppstår en bredare förståelse. Samtalen är viktiga för att vi ska kunna formulera en gemensam riktning framåt, säger Marjo Äikäs.
En receptbok för förändring
Parallellt har också konkreta verktyg vuxit fram. Ett av dem är Receptboken. Namnet kan låta lättsamt, men tanken är seriös: att samla fungerande modeller, metoder och arbetssätt från olika projekt på ett och samma ställe.
Receptboken är digital och kommer att finnas tillgänglig på finska, och målet är att den också ska översättas till svenska. Den ska fungera som en permanent plattform för att sprida god praxis.
Marjo Äikäs berättar om ambitionen.
– Goda idéer stannar inte lokalt, utan kommer hela systemet till godo. På det här sättet kan man också gå tillbaka och se vad som redan utvecklats inom andra projekt när man står i beråd att börja utveckla något nytt.
Från överlappning till samarbete
När många aktörer arbetar parallellt uppstår lätt överlappningar. Projektet ska nu synliggöra vad som redan görs och öka möjligheten att arbeta sida vid sida istället för ”på varandra”.
Marjo Äikäs berättar att ministeriet velat få bättre grepp om vad som görs, för att undvika att flera jobbar med samma saker utan att veta om varandra.
Här fungerar JOPPI både som en samordnande bas och en plattform för kunskapsutbyte. Men det handlar inte enbart om att kartlägga och sprida information om utbildningsanordnarnas verksamhet. Äikäs lyfter fram ytterligare en aktör.
– Det är viktigt att skapa möten och dialog även med beslutsfattare. Utvecklingen av det livslånga lärandet kräver en ständig växelverkan på många olika plan.
Att bygga starka strukturer som lever vidare
Marjo Äikäs nämner några utvecklingsområden där Finland ännu kunde utvecklas inom livslångt lärande. Det gäller exempelvis utvecklingen av olika mätmetoder och samarbete med arbetslivet.
– Det finns länder som kommit betydligt längre än vi, särskilt när det gäller hur utbildning och arbetsliv samverkar kring kompetensutveckling.
Att stärka den kopplingen är också en del av ambitionen. Ett återkommande tema i projektet är långsiktighet. Projektet är tidsbegränsat och avslutas i juni 2027, men Marjo Äikäs berättar att ambitionen är att effekterna ska leva vidare.
– Vi arbetar hela tiden med blicken framåt. Det handlar om att skapa permanenta strukturer för samarbete och nätverk som fungerar också efter att projektet är slut.
Om JOPPI – samordningsprojektet
Bakgrund:
- Den parlamentariska reformen fastställde 2020 en vision för 2030 med 27 olika åtgärder för att stärka kontinuerligt lärande.
- Reformen ska säkerställa att alla i arbetsför ålder kan utveckla sin kompetens, vilket stärker sysselsättning, kompetensnivå och jämlikhet.
- Bakgrunden är ett växande behov av omskolning, där upp till en halv miljon människor i Finland behöver ny kompetens inom de närmaste åren.
- I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering lyfts behovet av att främja det livslånga lärandet fram.
- Utbildningsstyrelsen har fått i uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet att främja och samordna olika ESF+-projekt genom projektet Joppi.
Om JOPPI:
- Det är ett nationellt ESF+-samordningsprojekt för livslångt lärande (kontinuerligt lärande) i Finland.
- Projektet pågår från augusti 2023 till juni 2027.
- Projektet samlar, analyserar och sprider resultat, metoder och god praxis från ESF+-projekt.
- Den viktigaste målsättningen är att stärka samarbetet mellan nationella och regionala aktörer och möjliggöra nätverkande.
- Ett centralt mål är att bygga nya strukturer för ökat samarbete i framtiden
- Läs mera.
