Begreppet ungdomsgaranti innebär i stora drag att alla unga under 30 ska bli erbjudna arbete, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning. En av de fyra viktigaste förutsättningarna för en lyckad ungdomsgaranti inkluderar uppsökande verksamhet. Till skillnad från till exempel Sverige eller resten av Finland, finns det ingen instans på Åland som har ett formaliserat uppföljningsansvar för unga som lämnar grundskolan och inte studerar vidare eller avbryter studierna på gymnasiet. Det här innebär också att det inte heller finns rutiner för kontakt mellan hemkommunen och den unga, och den uppsökande verksamheten blir därmed lidande.
Gymnasieutbildning har stor betydelse
2024 publicerades slutrapporten för det åländska projektet Gymnasieutbildning för alla unga och där lyfts även den här frågan. I rapporten beskrivs utbildning som en av de viktigaste faktorerna för ungas framtida möjligheter och att de som inte har en gymnasieutbildning i bagaget möter stora svårigheter. Projektets främsta syfte har därför varit att öka genomströmningen i gymnasiet, motverka utanförskap och stärka det samhälleliga skyddsnätet för unga under 20 år. Fokus har legat på att kartlägga förutsättningarna för unga under 20 år som varken arbetar eller studerar och därefter ta fram åtgärder för hur arbetet med gruppen kan förbättras.
Projektledare Niclas Karlsson berättar att initiativet till projektet föddes från ett politiskt och medialt samtal om ungas utanförskap, både på och utanför Åland.
– Den största skillnaden för NEETs på Åland är väl eventuellt att det finns ett begränsat antal utbildningar och sysselsättande åtgärder här, berättar Karlsson.
Ung Resurs ger unga verktyg för framtiden
Bland de aktörer som kan hjälpa NEETs på Åland att hitta sysselsättning, finns kommunerna, kommunernas socialtjänst (KST), utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS), Ålands gymnasium och den ideella föreningen Ung Resurs r.f.
Ung Resurs bedriver tre olika verksamheter som ska hjälpa unga mellan 16 – 29 att få det stöd de behöver för att kunna ta steget vidare mot studier eller arbete.
Verksamheten Ungdomslotsarna finns till för de som har funderingar kring studie- och yrkesval eller är osäkra på nästa steg. De hjälper till med att ansöka till skolor, ta kontakt med olika myndigheter eller andra stöttande verksamheter, skriva CV och personligt brev, och söka arbete, sommarjobb eller praktikplats.
Starten är en lågtröskelverksamhet som fokuserar på aktivering och förändring, där unga får träna på att vara i grupp, att bygga upp självkänslan och att skapa fungerande rutiner.
Katapult är en daglig sysselsättningsverksamhet i samarbete med AMS. Deltagarna har närvarokrav och får ersättning, och fokus ligger på den ungas välbefinnande och de grundläggande kunskaperna som behövs för att klara vardagen i kommande studie- och yrkesliv.
Att jobba med välbefinnandet är en viktig del av arbetet som Ung Resurs utför. I slutrapporten för Gymnasieutbildning för alla unga nämns att några av de vanligaste orsakerna till att unga hamnar helt utan sysselsättning kan vara bland annat inlärningssvårigheter, problem i familjen och psykisk ohälsa.
– Det kan finnas psykisk ohälsa i grunden, men det kan också vara det att man är sysslolös och utan sammanhang som skapar eller förvärrar den psykiska ohälsan. Det ena göder det andra, säger Janette Ekström, ungdomslots och ansvarig handledare för Starten.
Enligt henne är psykisk ohälsa vanligt förekommande bland dem som vänder sig till de olika verksamheterna i Boost-huset.
Thomas Mattsson, verksamhetsledare på Ung Resurs, berättar att avsaknaden av det formaliserade uppföljningsansvaret på Åland är något som påverkar föreningens arbete till stor del.
– Både i resten av Finland och i Sverige finns det system för att följa upp de här ungdomarna och ansvara för att de har någon form av sysselsättning, det behövs också här på Åland. Vi jobbar redan uppsökande men som det ser ut idag är vår kontakt beroende av att ungdomen samtycker till den och att skolan säger till om ungdomen hoppar av. Det finns mycket rum för förbättring på den här fronten.
Hur ser vägen framåt ut?
I slutrapporten för Gymnasieutbildning för alla unga framkommer följande förslag för att förbättra arbetet med NEETs på Åland:
- En landskapslag om ett aktivitetsansvar för unga under 20 år införs.
- Ungdomshuset Boost förblir fristående.
- En gymnasieförberedande utbildning införs.
- En ökad ansträngning för fler praktikplatser behövs.
Att ta fram en renodlad gymnasieförberedande utbildning på Åland är något som arbetas med just nu, berättar Niclas Karlsson. Den väntas bli klar hösten 2026. Vidare utreder man också vilken myndighet som bör ansvara över den uppsökande kontakten till de unga som varken arbetar eller studerar.
– Ett aktivitetsansvar kräver lagstiftning. Det är inte en helt lätt reform att genomföra, men arbetet med att förbättra förutsättningarna för NEETs på Åland är pågående, säger Karlsson.
Nordisk Netværk for Livslang Læring startade även det här året ett nytt projekt mellan Åland och två andra nordiska öar med liknande förutsättningar, Grönland och Färöarna. Målet under de kommande tre åren är att minska antalet NEETs i de tre regionerna och ge politiker rekommendationer på åtgärder. Ett planerat sätt att uppnå dessa mål är att anlita forskare som resurs för de tre regionerna. Insatser för att sprida information om projektet väntas göras redan från hösten.
