När utbildnings- och kulturministeriet utlyste brainstorming och input via en webb-enkät deltog hela 4000 personer.
När utkastet till redogörelsen senare skickades ut för uttalande, fick man in 330 svar. En stor och brokig skara människor dök också upp i februari 2020 när man bjöd in till ett seminarium med inspirerande verkstäder i samarbete med företaget DemosHelsinki. Petri Haltia som är konsultativ tjänsteman vid utbildnings- och kulturministeriet har koordinerat hela processen med att ta fram ett underlag kring utbildningens nuläge och strategiska mål. I början av april presenterades den för Finlands riksdag.
Varför har ni valt ett inkluderande arbetssätt?
– Det är ett mycket vanligt arbetssätt för oss att engagera just de enheter som berörs. I det här arbetet har det funnits ett särskilt brett och stort spektrum av aktörer och intressenter. Orsaken är att vi velat täcka hela utbildningssystemet.
Petri Haltia räknar upp allt från förskoleundervisningen till högre utbildning och forskning. Här ingår också fria bildningen, livslångt lärande och olika former av konst- och kulturutbildningar samt den grundläggande konstutbildningen.
– Hit hör också hela den svenskspråkiga utbildningen, undervisning för nyanlända, lärande för personer med funktionsnedsättning och även utbildning inom det samiska språkområdet, säger Petri Haltia.
→Læs også ”Finland fick splitterny vägkarta för kontinuerligt lärande”
Pandemin krävde nya metoder
Möjligheten att bryta ut små digitala rum användes också i online-diskussionerna
Målbilden är ett gott liv för alla i Finland
Vad är viktigast?
– En viktig målsättning i den aktuella finländska utbildningspolitiska redogörelsen är att skapa förutsättningar för ett meningsfullt liv för alla. Rapporten tar sikte på 2040-talet.
Vilka andra saker är viktiga?
– I centrum finns en stark bildningsgrund, elevernas välbefinnande och jämlika utbildningsmöjligheter. All utbildning och forskning ska anordnas på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Målsättningen är också att kunna tillgodogöra sig digitaliseringen.
Har ni några delmål med rapporten?
– Vi vill öppna upp för en bred samhällelig debatt kring betydelsen av utbildning och forskning för att Finland ska kunna hitta framtidsorienterade lösningar. Förhoppningen är att riktlinjerna i rapporten också ska vägleda i de politiska förberedelserna och framtidens beslutsfattande.
Hur ska Finland nå målet?
– Det viktigaste är att först göra en analys av det aktuella läget för utbildning och forskning, samt de centrala förändringarna i verksamhetsmiljön.
Svaren baserar sig på en intervju med Petri Haltia som är konsultativ tjänsteman vid undervisnings- och kulturministeriet i Finland.
– Mitt under processen befann vi oss plötsligt i en pandemi. Alla inplanerade evenemang och verkstäder som byggde på fysisk närvaro måste snabbt utvecklas till nya digitala former, säger Petri Haltia.
Men före det hann några finländska ministrar besöka skolor, andra stadiets läroanstalter och högskolor på olika håll i landet för att diskutera utbildningens och forskningens situation och utvecklingsbehov. Under förberedelseprocessen ordnades också ett forskarmöte om jämställdhetsfrågor inom utbildningssektorn och flera andra online-diskussioner riktade till olika aktörer och intressenter. Man anordnade också olika nätbaserade samtalsforum.
–Möjligheten att dela upp deltagarna i grupper och bryta ut små digitala rum användes också i online-diskussionerna. De här diskussionerna gav en värdefull grund för rapporten och vi fick också god feedback från deltagarna, säger Petri Haltia. Utöver allt det här deltog Haltia också tillsammans med sin kollega i ett antal evenemang där olika samarbetsparter från olika organisationer fanns med och diskuterade den kommande rapporten.
Framtidens Finland tar form
Ett annat effektivt verktyg i processen var en webb-enkät som resulterade i mer än 4000 svar. Mest aktiva var undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen.
Målsättningen var att samla in synpunkter om framtidens Finland samt få fram olika utbildningsmässiga verktyg för att också kunna förverkliga visionen.
– Där fanns det inte några stora överraskningar, men det förstärkte vår egen förståelse av vad som är viktigt och vad som också finländarna anser att är viktigt, säger Petri Haltia.
Det här vill finländarna ha
Enkäten synliggjorde att jämlikhet och rättvisa, inkludering, grundläggande färdigheter och även bildning anses som viktiga element inom det finländska utbildningsfältet.
– När man analyserar svaren i efterhand är det viktigt att komma ihåg att många av dem som svarade, faktiskt representerar personalen inom utbildningssektorn, säger Petri Haltia. Efter det här skickades rapportförslaget ut på uttalande och i samband med den processen fick man ta emot cirka 330 svar.
– Utgående från svaren gjorde vi sedan ytterligare ändringar och tillägg i rapporten, säger Petri Haltia.
Processen låter som en framgångssaga. Blev alla nöjda?
Nej. Det har kommit kritik för att processen ändå inte varit tillräckligt inkluderande
– Nej. Trots alla ovannämnda arbetssätt så har det ändå kommit kritik för att processen inte varit tillräckligt inkluderande. Säkert finns det utrymme för förbättringar, men omfattningen och mångfalden i de frågor som tas upp i rapporten ställde väldigt stora utmaningar på oss. Det var helt enkelt inte möjligt att föra en kontinuerlig kommunikation med alla berörda. Coronapandemin gjorde det inte heller lättare för oss, svarar Petri Haltia.
Hur märks processen i den vanliga finländarens liv?
– Det beror helt och hållet på vad nuvarande och framtida regeringar beslutar att ska göras eller att inte ska göras, säger Petri Haltia.
– Men redan nu kan den vanliga finländaren förhoppningsvis märka att rapporten har gett upphov till en aktiv samhällsdebatt om teman, mål och åtgärder.
