Rapporten, som varje år lämnas till regeringen, fokuserar i år särskilt på folkbildningens förutsättningar att verka i ett samhälle som präglats av pandemi, konflikter och hög inflation.
Det ansträngda läget beror på ökade kostnader och statsbidrag som inte har hängt med i kostnadsutvecklingen. Mellan 2017 och 2026 ökade folkhögskolans anslag med 16 procent, medan inflationen låg på 30 procent. Samtidigt har de statliga bidragen till studieförbunden minskat med 500 miljoner kronor mellan 2024 och 2026, efter tidigare neddragningar från kommuner och regioner.
Rapporten visar att den ansträngda ekonomin lett till konkreta förändringar i verksamheten. Flera folkhögskolor riskerar att läggas ned, och under 2025 gick en folkhögskola i konkurs för första gången på över 25 år. Studieförbunden har tvingats till stora neddragningar på landsbygden, där antalet arrangemang minskade med 20 procent mellan 2023 och 2024.
– Vi är i ett läge där folkbildningen är mer aktuell än någonsin med stora behov i samhället som folkhögskolor och studieförbund både kan och vill möta. Men den ekonomiska situationen gör att folkbildningen tvingas prioritera hårdare när den egentligen skulle behöva utrymme att skala upp, säger Anna-Karin Lindblom.
Läs Folkbildningsrådets samlade bedömning här: folkbildningsradets-samlade-bedomning-2025.pdf
