I Finland arbetar var fjärde ung person som avlagt en yrkesutbildning i yrken där den gröna omställningen medför förändringar i arbetets innehåll eller ökar efterfrågan på kunnig personal. För att förebygga personalbrist och att utbud och efterfrågan inte möts, behöver man flexibla utbildningslösningar för personer i olika åldrar och för anställda inom olika branscher.
Ökat samarbete behövs
Klimatförändringen och övergången till ett hållbart samhälle ställer krav på ett tätt samarbete mellan yrkesutbildningen och arbetslivet. Enligt en OECD-rapport kan yrkesutbildningen främja den gröna omställningen särskilt effektivt, eftersom kunnandet utvecklas på arbetsplatserna och utbildningen genomförs som praktiskt arbete. Genom samarbetet med arbetslivet är det också möjligt att snabbt reagera på förändrande behov av kunnande.
Omfattningen en utmaning
I Finland finns det ungefär 160 yrkesinriktade examina och över 3 000 examensdelar. Omfattningen gör det utmanande att uppdatera examina särskilt som den gröna omställningen medför snabba förändringar i behoven av kunnande inom olika branscher.I rapporten föreslås det att man kunde förbättra reaktionsförmågan på arbetsmarknadens krav genom att införa nya klassificeringar för kunnandet i examina.
– En klassificering av examensdelarna i yrkesinriktat specialkunnande, brett yrkesinriktat kunnande och grundläggande färdigheter gör det lättare att identifiera vilka delar som behöver ses över oftare och vilka delar som kan uppdateras mer sällan. Då tekniken utvecklas kan det till exempel vara så att innehållet i specialkunnandet behöver uppdateras, medan de grundläggande färdigheterna blir mer bestående, konstaterar överingenjör Tomi Ahokas.
AI en möjlighet
I rapporten uppmuntrar man också till att använda ny teknik i utvecklingen av examina, såsom artificiell intelligens, maskininlärning och big data-analys. – Vi har redan prövat AI-assisterade metoder i revideringen av examensgrunderna och erfarenheterna verkar lovande så här långt. Vårt mål är att vi i fortsättningen ska kunna använda ett ännu bredare kunskapsunderlag i beredningsarbetet och snabbare svara på de förändrade behoven av kunnande i arbetslivet, fortsätter Ahokas.
