– Det är tråkigt att vi inte kommit längre, men samtidigt så kan jag hela tiden se spår av projektet i vår dagliga verksamhet, säger Linda Novén.
Under åren 2014–2015 var hon med och initierade projektet Seeds, A Concrete Method For Change (Frön för förändring) inom ramarna för sitt jobb för en lokal avdelning med anknytning till Arbetarnas Bildningsförbund i Sverige (ABF).
Det fanns en viktig frågeställning som kom att bli själva utgångspunkten för hela projektet. Frågan lydde: Hur ska man kunna placera in tankefrön om social och miljömässig hållbarhet i dagliga möten och interaktioner?
Den inledande frågan ledde småningom till utvecklandet av kortleken ABF Undrar. Den består i nuläget av cirka femtio textbaserade kort.
– De kan användas för att initiera reflekterande samtal kring alla aspekter av hållbarhet, det vill säga social, ekonomisk och ekologisk, men också till ABF:s människo- och bildningssyn. Det vanliga arbetssättet är att man sitter i grupp och drar ett kort, och sedan reflekterar man utgående från den frågan eller det påståendet som står på kortet, säger Linda Novén.
Tänka och tala tillsammans
På korten har det till exempel kunnat stå frågor som: Har fika eller annan mat som eventuellt serverats här idag varit ekologisk &/eller rättvisemärkt? Vet du varför / varför inte? Vad tycker du om det? Får du några funderingar i koppling mellan den här dagen/verksamheten och hållbar utveckling?
– Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Målsättningen är att få människor att tala och tänka tillsammans. Korten kan tjäna många olika syften. De kan till exempel plockas fram i slutet av en kurs som man vill utvärdera för att sedan kunna utveckla verksamheten, säger Linda Novén.
Inom Arbetarnas Bildningsförbund som är Sveriges ledande studieföbund har man ända sedan starten byggt upp och format sin verksamhet utgående från en specifik människosyn som bygger på en specifik värdegrund.
– I en sådan organisation har man ofta ett behov av att få beskriva vad man står för och vem man är. Där kan korten vara till hjälp också i den processen, säger Linda Novén.
Hållbarhet inget nytt
På ABF Västra Götaland arbetar man med fortbildning på regional nivå med huvudmålgrupperna cirkelledare och förtroendevalda. Hållbarhetsfrågorna är däremot ingen ny sak inom den hundra år gamla organisationen. Demokrati och rättvisefrågor, men även andra aspekter av social hållbarhet har hela tiden varit en viktig del av den idémässiga kärnverksamheten.
– Däremot har den ekologiska hållbarhetsaspekten kommit in betydligt senare, och den har inte varit lika integrerad som de andra två. Min målsättning har varit att hitta nya sätt där man kombinera dessa tre olika aspekter av hållbarhet, säger Linda Novén.
En dröm för framtiden
Kortleken har redan flera år på nacken, men ännu har den inte nått ut utanför den egna organisationens väggar. Även om Linda Novén fått mycket positiv respons av kolleger, så har kortleken inte fått den spridning hon inledningvis hoppades på. Ingen har som hon uttrycker det, ”riktigt tagit tag i facklan och fört den vidare” efter att hon själv bytte arbetsuppgifter.
Trots det har Linda Novén inte släppt drömmen om att prototypen en dag kunde tryckas upp på riktigt och få spridning i hela landet inom motsvarande organisationer som den hon jobbar för. Men om drömmen en dag förverkligas, så finns det också utrymme att fylla på kortleken med nya frågor.
Personalen vaknade
Också inom den egna organisationen finns det ännu möjligheter att vidareutveckla projektet, och det sista och kanske viktigaste steget är ännu inte taget.
– Hittills är det främst personalen som använt korten när de träffats, men ett utvecklingsmål kunde vara att personalen själva skulle börja använda diskussionsunderlaget i hela vår verksamhet. Dit har vi inte ännu kommit.
Intervjun väcker minnen till liv, och när Linda Novén får tillfälle att reflektera över den tid som gått sedan projektet startade, kan hon konstatera att även om korten kanske inte nått ut särskilt långt rent geografiskt, så har arbetet med att ta fram kortleken ändå satt sina spår bland de femton anställda. Under processens gång har personalen kontinuerligt fungerat som bollplank.
– Jag tycker att personalen blev mera medvetna om hållbarhetsfrågor och det påverkade deras initiativförmåga. Flera personer började ta lite mera ansvar, och plötsligt var det inte längre enbart jag som kom fram med olika förslag i vardagen.
Rent konkret har det kunnat handla om att personalen numera funderar en extra gång när man till exempel ska beställa in mat till en kurs. Man funderar också på vilka hållbarhetskrav man ska ställa när man till exempel hyr in sig i andras utrymmen.
– Jag tror på förändringar som kommer inifrån, och det var den viljan jag ville kittla, säger Linda Novén.
