– Att köpa ett stormkök är ännu ingen beredskap. Du måste också lära dig att använda det. Det är mycket osannolikt att du skulle lyckas med en helt ny grej, kanske i mörker och när du är lite upprörd. Beredskap handlar kort och gott om kunskap, om att skaffa sig nya färdigheter innan krisen är ett faktum.

Det säger Marika Danielsson, utvecklare och sakkunnig i beredskap vid Finlands svenska Marthaförbund. För ett år sedan fick hon en ny titel och leder nu det svenskspråkiga förbundets beredskapsarbete, men har tidigare arbetat som sjukskötare inom inre medicin och kirurgi. Hon har även erfarenhet från isoleringsavdelningar för vuxna med infektionssjukdomar.

– Jag hade mycket av det här förberedande tänket med mig redan innan. Devisen “alltid redo” kommer från min tid som scout.

72 timmar – en medborgarplikt

När en ny verksamhetsledare tillträdde vid Marthaförbundet 2018 blev beredskap återigen ett prioriterat område. Ett konkret resultat var att hela personalen gick en instruktörsutbildning. Det innebär att de nu själva kan hålla föreläsningar enligt 72-timmarskonceptet, vilket bygger på de finländska myndigheternas uppmaning till medborgare att kunna klara sig själva i tre dygn vid en samhällsstörning.

Vid Marthaförbundet betraktas det här som en medborgarplikt: varje hushåll bör ha tillräckligt kunnande för att klara sig minst så länge.

– Vår målgrupp är alla hushåll i Finland. Vi vill förmedla kärnkunskap som stärker vardagen, men vi utbildar också ute i skolor, säger Marika Danielsson.

Hållbara sammanhang

Instruktörsutbildningen är en form av kvalitetssäkring, och kursinnehållet uppdateras kontinuerligt. Under årets fyra första månader har Danielsson redan hållit 16 föreläsningar, alltid anpassade efter målgruppen. Förbundet har även som mål att utbilda sina egna medlemmar via de lokala föreningarna.

– Individens beredskap behöver fungera. Men det krävs också ett hållbart sammanhang, och där spelar föreningslivet en viktig roll.

Vad innebär beredskap i praktiken?

– I all enkelhet handlar det om att ha förberett sig så att verksamheten kan fortsätta även vid en störning. Det handlar om allt man gör före krisen, inte under den. Forskning visar att människor ofta blir flexibla och hittar lösningar mitt i en kris, men det är en fördel att ha kunskap från början. Då blir startsträckan kortare.

Folkbildning sedan 1800-talet

Marthaförbundet har en lång tradition av folkbildning. Efter kriget reste Marthorna runt i den finländska skärgården för att lära ut hur man kunde odla annat än potatis, som sallad och gurka. Redan i början av 1900-talet rodde man runt med modellkök för att sprida hushållskunskap.

– Under våra 126 år har vi alltid behövts och lärt ut alternativa sätt för hushållen att få en bättre vardag. Det har ofta handlat om hushåll, men också om ekonomi och ekologi.

Marika Danielsson nämner Runa Melanders legendariska satsning på köksträdgårdar och Högvalla hushålls- och trädgårdsskola, ett ännu levande minne i Finland. Under krigsåren skapade Marthorna produktpaket, skrev brev till soldater och delade ut nödrecept – som hur man kunde få morotssylt att smaka som hjortron.

– Kunskap och lärande har alltid varit vårt kärnuppdrag. Vi har ofta legat lite före vår tid. Våra matkulturmagasin blir till exempel ofta populära bland allmänheten först flera år efter att de publicerats.

Trygghet för hela familjen

När något händer i samhället märker förbundet nästan omedelbart av ett ökat tryck på rådgivningen.

– Finländarna förväntar sig jordnära, fungerande och hållbara råd. Samtidigt finns en förväntan på att vi ska bära med oss det bästa från gångna tider.

Danielsson betonar att beredskap inte får vila på en enda person i ett hushåll.

– Det är ett livslångt åtagande som omfattar hela familjen, från den yngsta till den äldsta. Kontinuitet är viktigt och att kunnandet aldrig får finnas hos bara en person. Om det bara finns en i familjen som vet hur flispannan fungerar, så står du kanske där ensam och får inte varmt i huset.

Civilsamhället fick skjuts

När Finlands försvarsminister nyligen presenterade landets uppdaterade säkerhetsstrategi, lyfte han särskilt fram civilsamhällets roll – och nämnde specifikt Marthornas matlagningskurser. Barnens trygghet är också en viktig del av beredskapen, något Marthaförbundet nu lyfter fram allt mer.

– Det räcker inte med information. Man behöver också öva tillsammans hemma. Det kan handla om att barnen vet att en bra lösning vid strömavbrott är att ta fram en pannlampa, inte tända stearinljus.

Motstånd och motivation

Marthaförbundet är även representerat i styrelsen för Kvinnornas beredskapsförbund i Finland. Danielsson berättar att även där har intresset ökat. Till de så kallade NASTA-övningarna är kön lång.

Men det finns också utmaningar i att engagera vuxna.

– Det är lätt att man kopplar beredskap till krigshets. Man inser inte att det handlar om att trygga vardagen. Vissa säger att man inte ska tala om trollet, för då kan det vakna. Men det vanligaste är att man är invaggad i en falsk trygghet, eftersom inget har hänt på länge.

Beredskap ska vara jämlik

För Marthaförbundets sakkunniga är beredskap en fråga om hållbarhet, jämlikhet och resiliens.

– Det är lätt att beredskapen leder till ojämlikhet. Alla har kanske inte råd att bygga ett reservförråd. Ju mer kunnande du har från början, desto lättare är det också att ta till dig nytt.

Därför lär förbundet ut hur man kan bygga upp ett förråd med nollbudget och Marika Danielsson betonar noga att sakerna inte behöver vara nya.

– Våra resurser är inte oändliga. Bara för att det uppstår en kris kan vi inte börja leva ohållbart.

Det egna kunnandet är avgörande – det ger individen större valmöjligheter i en krissituation.

– Viljan att lära sig nytt är det viktigaste reservförrådet. Ju äldre man blir, desto större blir ofta motståndet mot att ta nybörjarsteget. Du behöver våga utsätta dig för något du ännu inte är bra på. Alla kan bli bättre genom övning.

Læs også artiklen ”Nu vet jag var reservdäcket sitter” – finländska kvinnor köar för att få lära sig mera om krisberedskap”.