Tänk om vi kunde förbättra produktiviteten med upp till fyra procent bara genom att utnyttja personalresurserna lite bättre. Det här drömscenariet nämns på första sidan i en nypublicerad utredning.
Arbetsgruppen som beställt utredningen fortsätter nu sitt jobb med att utveckla nya metoder för identifiering av kunnande. Gruppen, som tillsattes 2021 av Arbets- och näringsministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet i Finland, kommer att presentera sina resultat i slutet av året.
Nya sätt att validera i Finland
Gruppens andresekreterare heter Jenni Larjomaa och hon arbetar som sakkunnig vid Arbets- och näringsministeriet i Finland. Hon sitter också med i arbetsgruppen som fått i uppdrag att utveckla processerna kring identifieringen av allt det viktiga kunnande som människor förvärvar utanför det formella utbildningssystemet.
– Det här kan man inte lära sig i skolan, eftersom det sker i växelverkan med andra människor på en arbetsplats eller på fritiden, och det kunnandet har varit en stor central fråga för oss, säger Larjomaa.
Hon berättar om ett mångfacetterat arbete med olika hållpunkter på vägen, till exempel delrapporten som nämns ovan.
Kompetensmärke i cirkulär ekonomi
Arbetsgruppen har hela tiden haft som målsättning att utarbeta konkreta verktyg och man har också beställt pilotundersökningar.
– Vi utvecklar som bäst ett kompetensmärke (open badge) inom cirkulär ekonomi. Det gör vi i samarbete med Afry Finland som arbetar med teknik, design och rådgivning, utvecklingscentret TIEKE och en yrkeshögskola i Åbo, säger Jenni Larjomaa.
Arbetsgruppen har gått mycket systematiskt till väga och har också arbetat med externa aktörer. Jenni Larjomaa har nyligen kommit hem från valideringskonferensen i Irland VPL Biennale – May 6-8 May 2024, Ireland.
– Det var mycket intressant att få vara med, där fanns många representanter för NVL. Jag tycker att hela Norden ligger i framkanten när det gäller just validering, men jag kan inte uttala mig om Finlands nivå i jämförelse med de andra nordiska länderna.
Unga och gamla i arbetslivet
VPL-biennalen i Irland tog upp liknande frågor som arbetsgruppen. Bland annat diskuterades vem som ska bestämma vad som är viktigt kunnande.
– En annan viktig fråga är hur vi säkerställer att ingen blir utanför valideringsprocessen. Här kan det handla om minoriteter, men också om att man beaktar olika åldersrelaterade aspekter, säger Jenni Larjomaa.
Hon nämner som ett konkret exempel diskussionen kring att den yrkesverksamma befolkningen blir allt äldre.
– Hur ska vi bättre kunna värdera allt det kunnande som till exempel en 55-åring förvärvat genom sin långa arbetserfarenhet, men samtidigt inkludera ungdomar som inte har så lång arbetserfarenhet och hur värdesätter vi deras kunnande?
Arbetsplatserna har mycket att lära
Arbetsplatserna har hela tiden stått i centrum för gruppens arbete. Det handlar om att på olika sätt hitta praxis, metoder och verktyg som gör företag skickligare på att identifiera, synliggöra, men framför allt värdesätta personalens kunnande.
– Många arbetsplatser behöver helt enkelt utveckla en helt ny arbetskultur kring lärande. Skillnaderna mellan olika arbetsplatser är stora i Finland, och de verkar inte ha ett gemensamt synsätt kring validering, säger Jenni Larjomaa.
Hon är övertygad om att validering inte gynnar enbart marknadsekonomin.
– Många människor är väldigt anspråkslösa med sitt eget kunnande och tror att de ingenting kan. Validering kan ge människor bättre självförtroende och motivation att lära sig mer. Det är gynnsamt för hela samhället, säger Jenni Larjomaa.
Det här händer nu
Under hösten 2024 kommer arbetsgruppen att börja gå igenom olika pilotundersökningar man initierat, och utgående från all samlad erfarenhet skriva en slutrapport.
– Men redan nu kan jag säga att arbetet varit oerhört viktigt. Det har varit ett sätt att väcka viktiga frågor och den processen och det samtalet hoppas jag fortsätter, säger Jenni Larjomaa.
Läs mera om arbetsgruppen
- Under 2021 tillsatte Arbets- och näringsministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet i Finland en arbetsgrupp för identifiering av kunnande. Den var ett led i Finlands program för hållbar tillväxt som finansieras av EU:s program för återhämtning och resiliens.
- Gruppen fick i uppdrag att utveckla arbetet med att skapa verktyg och nya sätt för att identifiera det kunnande som förvärvats utanför det formella utbildningsutbudet.
- En av många målsättningar är att utvidga referensramen för examina och övriga samlade kompetenser, till exempel genom att utveckla kompetensmärken.
- I slutet av 2024 ska arbetsgruppen lägga fram sina slutliga förslag till riksomfattande principer.
Läs mera om arbetsgruppen och deras arbete.
Resultatet av ny utredning
- Arbetsgruppen för identifiering av kunnande lät beställa en utredning om god praxis för identifiering av kunnande.
- I utredningen kom man till slutsatsen att alla former av kompetens inte får samma uppskattning i arbetslivet.
- Kompetens som erhållits genom det formella utbildningssystemet och arbetslivet betraktas som mer värdefull än den som samlats i andra sammanhang, som hobbyer, förtroendeuppdrag eller mänskliga relationer.
- Examina, yrken och arbetsroller fortsätter att styra våra uppfattningar om kompetens, vilket leder till begränsningar.
- Utredningen genomfördes av en grupp som består av Demos Helsinki, Innolink Research och Tieke Utvecklingscentralen för Informationssamhället.